Gustaf Fröding. Ett strövtåg i Frödings lyrik
Gustaf Fröding 40 år gammal

Gustaf Fröding, 40 år gammal

Ett strövtåg i Frödings lyrik.

Gustaf Froding började sin diktarbana med dikter på tyska

Frödings diktarbana började med dikter på tyska

På året 1890 vistades Gustaf Fröding på ett sanatorium i Riesengebirge. Där skrev han, i Heinrich Heines spår, den tyska diktcykeln Lieder der Lan­ge­weile – ett försök att lindra sitt livs sjukdom, en förödande depression.

Hans diktarbana började således med dikter på tyska! Ett år senare, 1891, debuterade han med diktsamlingen Gitarr och dragharmonika. Frödings första diktsamling mottogs av en begeistrad läsarskara, som växte sig snart större med varje ny diktsamling, jag nämner bara Nya dikter (1894) eller Stänk och flikar (1896). Upplagorna kunde bli utsålda på några veckor. Inom bara ett decennium hade Fröding blivit Sveriges störste levande lyriker.

Men sorgligt nog blev Frödings skaldeliv lika kort som rask. 1:a upplagan av Stänk och flikar beslagtogs 1896 på grund av påstådd osedlighet av dikten En Morgondröm. Visserligen föll anklagelsen ihop, men den satte sina spår. Depressionen, ytterligen förvärrad av självtvivel och alkoholkonsumtion, berövade honom allt mer den poetiska kraften, innan han bara 50 år gammal dog den 8 februari 1911.

froeding-alster.jpg

Alsters Herrgård, Frödings födelsehem
är i dag Frödingmuseum

Fröding berättar i sina dikter åtskilligt om sig själv. Vi följer honom på ett Strövtåg i hembygden, där han väcker sina barndomssagor ånyo till liv. Vi promenerar i parken utanför en salong, där han med En tysk flickunge strosar kring i Riesengebirges sagovärld, samtidigt som “därinne i salongen | det skrek och skröt i sången | och dröp av romantik”. Vi följer med på Balen, där den blyge Gustaf möter fröken Elsa som han endast i sina ynglingsdrömmar haft umgänge med. Vi lär känna Dolores di Colibrados som liknar i viss mån vid hans moder. Och dikten En Ghasel liksom dikten Syner och röster leder blicken djupt ner i hans pinade själ.

Fröding ger oss inblick i folkets levnadsförhållanden i slutet på 1800-talet, och det han berättar är ibland ledsamt och sorgligt (Säv, säv, susa och Elin i Hagen ) och ibland lättsamt och roligt (Det var dans bort i vägen och Tre trallande jäntor). Vi kan inte låta bli att garva när han berättar om Våran prost eller Biskopen i Växjö. Vi tittar tillbaka till Den gamla goda tiden och vi grips av arbetarnas sociala elände i en fabrik i Mellansverige. Vi möter en kvick sotarmurre kallad Blixten. Och vi ser en gubbe med sin butelj ragla över gatan, Skalden Wennerbom”  –  eller diktaren själv?

Gustaf Fröding, bara 50 år gammal

Gustaf Fröding, bara 50 år gammal

Vi upplever historia och mytologi, och ibland blir berättelsen beklämmande aktuell. Ur djupet i en vik ser man glitter från det sjunkna Atlantis. I en drömbild syns en mager, senig man i en smedja, det är Smeden Völund, och han smider svärdet som en gång kommer att förinta Jordens stormän; vaknade ur drömmen ser vi istället för smedjan en ful grå fabrik och utmärglade arbetare. Vi ser den dödssjuke Narkissos, som lider av Egomani. Vi träffar ett av renässansens genier, Benvenuto Cellini (→ Renässans). Och vi gästar Xenofon i grekernas härlager och lyssnar på hans betraktelser Ur Anabasis. I en stormomsusad kyrka ser vi den ålderstigne Sigurd Jorsalafar stå på knän, i sina tankar far han på ett nytt korståg till Jerusalem. I diktcykeln Ur kung Eriks visor hör vi den högt begåvade, mordbefläckade kungen Erik XIV. Fröding känner i sin egen själ då och då det dunkla och ödesdigra, han ser sig som en Calibariel både Ariel och Caliban ...

Sin världssyn förtydligar han i Sagan om Gral och i En fattig munk från Skara: De goda och de onda frälsas genom kärleken. Drömmar i Hades låter en skugga träda fram, det är en av kung Artus’ riddare som för syndig kärlek till drottningen fått lida död och fördömelse, och nu väntar på frälsaren, “den, som är älskad av Gud som av Satan, / den, som har Gud liksom Satan kär, / den, som går fram över Vintergatan, / följd av all helvetes här / ... ”

Frödings dikter har lockat många tonsättare och sångare till musikalisk gestaltning: det handlar ju om dikter som i sig själva är musik, skapad av ordmusikens obestridde mästare.


München, den 6 januari 2012. Klaus-Rüdiger Utschick


Texten är min svenska version av förordet till Fröding-antologin “Schilf, Schilf, rausche”.